Hebyflickan

Lite upp och ner lite trött och lite förvirrad OCH längtar massor!


Jaa, igår kväll så pratade jag med Ida ( saknar henne så det gör ont! och när man saknar henen så saknar an ju aoutomatiskt alla andra! usch det gör ont att sakna!)

vi pratade lite om allt möjligt!  SAKNAR DET ! ;'(

Hon frågade då om jag var osams med nån.. det ffick mej att tänka? Nej osams och osams inte jag! jag bara umgås inte med en del folk men jag kan ju prata med ALLA skule jag behöva kan jag samarbeta med ALLA så neej jag anser inte att jag är osams med nån!

men det fick mej att tänka och jag tänkte inte lite! kunde inte ens sova så jag skickade ett medelande till X och frågade " Hej är vi vänner, kanske en konstig fråga men jag vill inte vara ovänn med nån och speciellt inte dej! förlåt om jag väckte dej men nu har jag iaf frågat.. Pussar!"

det kändes skönt att fråga men jag vågar ju aldrig göra det! (uti fall man skulle vara det? så är det bättre att vara ovetandes!)  men jag gjorde det, och det var både skönt å veta och lite jobbigt!

X lärde jag känna för inte så länge sen men vi kom varann nära och det var som om vi känt varann i hela livet!

av olika själ har vi bara inte hört av vrann på ett tag efter att ha pratat i flera timmar  varjedag! hm.. jag saknar det!

Men fick som svar att x inte orkade ta det nu, vi får se senare!:(

men nu vet jag ju hur det ligger till! :/ hoppas vi träffas igen så att det blir bra igen! man kan ju vara VÄNNER tycker jag!

det värsta ed det här är att x bor i en liten by där alla känner alla och jag har ju många andra vänner där, till och med i x familj!

hur gör man då?! när inte dem andra vet! och om man inte kan berätta...

SHIT VAD JAG KOMPLICERAR ALLT!! men jag var bara tvungen att skriva av det här!

HM! det blir ett nytt possitivt in lägg nu!